onsdag 25 februari 2015

Jag gör bars!

Men hörreni, vilket fiasko det blev igår med den där serien på SVT som jag aldrig kommer ihåg namnet på. 
Alla blev typ träd/växter och sen så försvann den ena efter den andra och mitt i allt somnade jag för att sedan vakna med ett ryck och hålla med Johanna om att ´´nästa avsnitt ser vi nog inte´´. Lyckades trots mitt halv-aktiva tillstånd bli asrädd för serien även igår, så nä.
Nu räcker det med det och så är det med det. 

 
Övriga beslut som jag har tagit sedan vi hördes sist är att hoppa den där sista koppen kaffe på eftermiddagen. Jag blir heeeeeeeeeelt stirr i hela kroppen och skakarskakarskakar. Men det är ju gott så lite får man väl offra. 
 
På övriga punkter så får jag också be om att informera er om följande; snart kan vi alla släppa mina nagel-problem för denna gången! Imorgon är det nämligen dags att gå och göra om dom! Huuuuuuuuuuuurra! Vet dock inte alls hur jag ska ha designen... Alla dessa vaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaal! 


Just nu så sitter jag hemma och gör protein-bars! JODÅ, sån är jag! Idag när jag såg att lönen kommit in så blev jag så till mig att jag slog till på stort och då resulterar det tydligen i att göra barer. 
Jag älskar hur jag fortfarande blir lika förvånad var månad när lönen kommer; ''WOW, kommer den IDAG?! Det visste jag inte ens! AAAAASNIIIIIIICE!''. Yeahyeahyeah, liksom. Ni vet hur det är!
I vilket fall som helst så skulle jag komma till att jag tappade det så pass mycket när jag såg lönen att jag köpte EKOLOGISKT JORDNÖTSSMÖR?! Alltså, man vet att ICA-basic-drottningen tappat det när hon drar ner en sån i korgen. Jaja. Som ni märker så är är barerna sånna tönt-grejer som ska vara inne i kylen ''gärna över natten men minst en timme''. HA. Vem har ens tid med det? Så nu sitter jag här och blänger på kylen och ord-diarréar (?) över hela bloggen. Jag ger dom till kl 21 på sig, sen får dom vara klara och redo för att paketeras! 
 
Nä. Nu ska jag ner och se om/vad hunden pissat på ikväll! 

tisdag 24 februari 2015

Sååå trööööööööööött



Hej och snaaaaaaaaaaaaaaark, så trött jag äääääääääääär. Det är helt sjukt! Jag hade kunnat lägga mig ner och sova i 300 år NU på direkten. Dirr ba.

Ska jag vara ärlig så tror jag att jag har förklaringen till dagens sömnproblem HÄR;
Johanna säger ''har du sett den där nya serien på SVT?''
HA, skrattade jag, då vi alla vet att det som går på SVT är 10% snark och 90% dubbel-snark.
Men så igår när jag skulle sova så fick jag någon blackout och kollade på det trots allt och HOPP i min lilla låda vad läskigt det var. Jag blev något så KATASTROFALT rädd. Ja men WADDAP med att köra skräckfilm på SVT helt plötsligt? Så sen sov jag med hunden under ena armen och TV;n med något gulligt heminredningsprogram på hela natten. Lär ju få strålnings-skada men alltså i natt vart det värt det.

Och inte är galenheterna slut där för bevisligen så är jag sadist i grund och botten för nu ska vi snart se avsnitt 2 av samma serie.

Annars då?!


Idag fick jag ta emot 2 stora buketter med liljor på jobb för att ''vi är så bra''.
Det tyckte jag var fint! Okej, jag ska inte ljuga; jag tyckte att det var mer än fint.
Jag typ skrek när jag fick dom, la dom i en vas med mer kärlek än jag gett det mesta och sen så skrek jag typ var gång någon kom in till mig ''KOLLAVADVIHARFÅTTJAGBLEVSÅGLADKOLLASÅFINA''.
JA men - det är ju så snällt! Och dom är verkligen jätte fina. Alltså - JÄTTE fina. Och jag älskar dom.
Och framförallt så älskar jag folk som är bästaste vardagshjältarna någonsin! 

Tillslut så fick jag slita mig från blommorna (ta det lugnt blommisens - mamma kommer imorgon) och då firade jag kvällen med gröt. Och blåbär. Vilket jag inte kan se och framförallt inte äta utan att komma att tänka på denna videon och sen garva;

https://www.youtube.com/watch?v=yqEeP1acj4Y




måndag 23 februari 2015

Stay strong, tummen

 Vad ska man säga, det är måndag! 
 
I skrivandets stund så står jag här och skriver lite handikappad. Japp. Hela min vänstra tumme är omplåstrad. 
OOOOOOJ, tänker ni. Har du slagits med lejon? Släkt en brand och råkat riva tummen samtidigt som du bar en massa spädbarn mot räddning? 
Nä. Jag har brutit en nagel. Men inte vilken nagel som helst - utan en gelnagel. En glittrig sådan. Nu förstår ni kaosen. 
Den är inte helt av dock, men väldigt nära. Och det bringar panik nog kan jag säga. I och med att det är mina egna naglar under gelén och inte tippar, så VÄGRAR jag låta gelén åka av för då kommer min nagel att brytas på 30 sekunder. Så jag tajpar fast den tills jag är hemma och kan ta till med gel-räddning. 
TUR att jag ska fixa mina naglar på torsdag kan jag säga.
 


Nu vet ni! Försök att hantera informationen lite bättre än mig. 
 
Tror ni att mitt tåg var i tid i morse eller? HA! Jag skrattar! Det gjorde jag dock inte i morse när jag först frös ballen av mig i Klippan och sen i Ramlösa. Jag garvade inte heller när jag pulsade fram i panik i värsta stormen genom Rydebäck mot jobb. Det blåser ta mig fan ALLTID i Rydebäck. 
Ni vet vad man brukar säga om Helsingborg? Att där blåser det 364 dagar om året och stormar 1? 
I Rydebäck skulle jag vilja säga att det blåser 1 dag om året och stormar 364. Helt sjukt! 
 
Jaja. Nu är jag i alla fall på väg hem till mami och papi för lite måndagsmys innan jag ska hem till den kissande hunden. Precis när jag skulle lägga mig igår så såg jag att han kissat på mitt lakan? Alltså? Va? Varför? På kanten som hängde över säng-kanten alltså. Inte en mitt-i-sängen-pöl. Man får försöka se det positivt. 
Hade man kört samma hanterings-plan som vissa myndigheter i detta land så hade man fått tacka honom, så det passar jag på att göra nu.
Tack Rozz, för att du kissade på sidan av min säng och inte i den. Vad bra du är! Verkligen! Tack! Finns det något JAG kan göra för att DU ska kunna känna dig ytterligare välkommen att kissa på mitt lakan? 
 
Nä. Nu ska jag äta gröt. 

söndag 22 februari 2015

Världens mysigaste söndag

Man kan tro att det blev heltyst i ca 2 dagar just pga att jag blev så pass chockad över hur KATASTROFALT dålig filmen Gone Girl var. Och kanske var det just så, för det var ta mig tusan något bland det sämsta jag sett. Kan ha varit för att jag just PRECIS läst boken. Alla vet ju att böcker ALLTID är bättre än filmerna. Men tyvärr så tror jag faktiskt att det mer handlade om att filmen var just katastrofal och inget annat. Synd. Men men, känner inte att det finns apmycket som just jag kan göra åt saken, så nu tänkte jag gå vidare med livet. #stronggurl94

På tal om boken så måste jag komma ihåg att ladda ner en ny ikväll. Någon som har något tips på bra böcker? Helst något bra. Inte något romantiskt trams och absolut INTE något övernaturligt, men annars så är jag öppen för det mesta!

Förövrigt så är jag as-sjuk. Ni vet sådär så att man blir andfådd av att andas, typ så täppt är jag i hela ansiktet rakt upp i hjärnan. Så känns det i alla fall. Sen halsen gör ondare än ondast.
Rihannas första stycke i love the way u lie beskriver det hela väldigt bra;

I can't tell you what it really is
I can only tell you what it feels like
And right now there's a steel knife, in my windpipe
I can't breathe, but I still fight, while I can fight


Typ så. 

Nä, men idag då?! Jag har haft världens mysigaste dag! 
Vi drog iväg typ as-tidigt i morse och sen tryckte vi in oss 7 pers i en husvagn och hade en supermysig frulle. Efter det så gick vi ungefär 4000 mil runt en sjö - kan sammanfattas som väldigt långt men väldigt mysigt. 

Efter vår skånetour (nummer 2 för denna veckan ju!) så åkte vi tillbaka till campingen och lagade kalas-middag i vandrarhemsköket. Sen drog vi upp lite kalasdukning och vips så hade vi en supermysig eftermiddag med en massa skratt. Och mat. Och mer mat. 

Enligt tradition så ska jag sammanfatta helgen med lite kassa mobilbilder! 

Jag har blivit mamma till 2 blommor som jag hela tiden glömmer vad det är för blommor.
Elin aka trädgårdsmästarN visste dock och efter att vi löst namn-mysteriet så fick jag tydliga instruktioner av Elins mamma om hur jag skulle sköta mina 2 stackars blom-barn.
Här ser vi alltså hur jag klappar blomman. Jag tar det hela på mycket stort allvar och mina blommor ska bli ståtligast i hela skåneland. 

Kolla. Jag la dom tom i vattenbad. Inte för att Marie sa att jag skulle det men det kändes helt enkelt bäst.
Jag visste att det var det mina 2 blommor ville. 

Mitt i all blom-dagis-skötsel av dom 2 blommorna med mystiska namn så kom jag på att jag har en till stackars blomma.
Den här vet jag dock inte alls hur man ska göra och jag tror egentligen inte att den skulle ha vatten så denna satte jag liksom bara i vasken ett tag och skvätte lite vatten på. Kändes bra! Japp! 

Från dagens runda i skog och mark.

Obligatorisk instagram-mys-bild-på-söndagar.
Kan ni förståååååååååå hur mys vi hade det?
Mycket mys! 



fredag 20 februari 2015

HELG, mina vänner!

Wuhuuuuuuuuuuuu! Fredag! Och jag är på väg hem till vääääääääääärldens bästa Elin för att inviga helgen på bästa sätt. 
 
Kommer ni ihåg att jag skrev om boken Gone Girl häromdagen?! Klar ni gör! Då skrev jag att jag skulle tvinga någon att se den med mig, och dra på trissor om inte Ellibellibuuuuuuuuuuuuuuuuus smsade mig typ en timme senare och frågade om det var någon speciell film som hon skulle fixa (tack Emil). 
Så jag beställde den på direkten! Direeeeeekten! Ska bli roligt att se den. Hoppas att jag blir lika förvånad som när jag läste boken, tihi. 
 
Annars då?! När jag kommer fram (får se hur det blir - Skånetrafiken till min tjänst liksom) så ska vi laga tacos! Wuhuuuuuuuuu. 
 
Nä. Är så taggad att jag liksom inte får fram mer än wuhuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu.
 
Ha en lika bra start på helgen som jag ska ha! 
 
Wuhuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu! 


man vet att man är gammal, och framförallt sämst (i universum) på matte, när man sätter upp denna fusklappen på jobbdatorn pga att man helt enkelt inte klarar sig utan den. #ajdå


GRATTIS

 Igår var det ingen vanlig dag, utan igår var
det mamma och Linas födelsdaaaaaaaaaaaaaaaaaaag! 
 
2 av mina favorit människor i hela världen! 
 
Min fina mamma. Vackrast i hela världen både på ut och insidan!


 
Min fina Lina. En syster, bästa vän och förebild!
 


Vilken tur att jag har er i mitt liv!
 

 

onsdag 18 februari 2015

Gone Girl by Gillian Flynn

I morse åkte jag på en riktig nitlott med tåget. 6:20 står jag uppställd på station och väntar på tåg nr 1. Får veta att det är inställt och enligt infotavlan så vart ersättningsbuss på gång. Hupp, allt låter oki än så länge - lösning finns liksom.

45 minuter senare så slår jag mig ombord på världens minsta buss och undviker sedan ögonkontakt med typ 40 person som blir kvar på stationen när vi kör därifrån. Sen åkte jag på skåne-tour. Jag hann föreställa mig hur det skulle vara att leva som rockstjärna och turnera. Så lång tid tog det. Dra åt faaaaaaaaanders, vad det där INTE vart genomtänkt. Hur kan man skicka EN buss, till 7 stationer och tro att det är acceptabelt att kunna köra typ 25 pers? ETT SKÄMT.

Så kall som Olof i frozen och stressad som en elk i september kom jag till jobb nästan en TIMME försent idag. EN TIMME. Det är en massa pecetas som flög iväg där. Som tur är möttes jag av världens bästa Tina som inte lät mig börja jobba förrän jag har fått en kaffekopp i handen. Haha, hon känner mig allt för väl!

Happ. Det enda positiva med att jag har åkt land och rike runt idag är att jag hann lyssna klart på min ljudbok! Gone Girl. Den som jag sågade innan jag började lyssna på den just för att jag var så nöjd med Ken Rings bok som jag lyssnade på innan. Hohojaja, vad man vinkar innan båten har gått i hamn ibland!
Gone Girl var fantastiskt bra, spännande och sjuuuuuuuuuuuk. SJUK, säger jag! Ska tvinga helgens sällskap att se filmen så att jag kan bli ytterst besviken. Längtar!



Håll nu TYMMARNA för att jag kommer iväg som jag ska till jobb imorgon! 

tisdag 17 februari 2015

Maskar överallt

Mycket jag har på hjärtat nu! För det första så var det med en halv tolles marginal som jag kom med tåget idag. Det första tåget kom faktiskt idag - så det hela började väldigt bra. Wuhuuuuuu, sa jag i telefonen, jag byter faktiskt på knutan idag för det hinner jag.
Istället för att hoppa på tåg nr 2 på Ramlösa och sitta i Olles, 204 år, knä så var alltså planen att jag faktiskt skulle få en sittplats inne på första stationen.
7 minuter skulle jag ha på mig på knutan att gå från spår 1 till 2, alltså typ en halv meter. Nemas PROBLEMAS! Fram tills dess att tåget alltså stannar PRECIS utanför knutan. Inget spår ledigt, tydligen. Festligt, tycker jag! Jag tänkte lätt att nu blir det en sån kväll där man sitter fast på tåget i 3 timmar. Där folk kollar på nyheterna och får se en stor jacka och en väldig massa halsduk trilla av från ett tåg när det senare evakueras för att folk helt enkelt inte kan sitta fast mer. Döm av min förvåning när tåget bara stod still 5 minuter! Sen så hets-tryckte jag lite sådär på dörrknappen och VIPS, så trillade jag på tåg nr 2 PRECIS innan det började rulla. Fint!

Jaja, nog om det. Ikväll så smsade Elin mig och berättade att hon fått maskar i sin broccoli. Detta är då inte kodord för något perverst, utan hon hade på riktigt mötts av maskar i sin mat. Jag dör. Det är typ min största mardröm! En gång så köpte jag ekologisk, färsk broccoli. Bara för att mötas av världens mask mitt i trädet. Jag stod och klöktes i köket ett tag, la sedan en mugg över masken (STOR cirkus) och avslutade det hela med att köra hem till Elin för att samla krafter.
Sen dess har det ENBART blivit euroshoppers frysta broccoli. Så besprutat, förgiftat, fryst och ofärskt som möjligt och det känns bäst helt enkelt. Länge leve besprutningen!

Kolla vad jag hittade i metro för någon vecka sen, på tal om maskar!
WADDAP med att han säger att man kan äta torsken ändå?! WAAAAAADAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAP, Sven-Gunnar Lunneryd?
Det . Är. INTE. Ok. 

måndag 16 februari 2015

Men HÄR är jag

Men alltså, hur brutalt är det inte att vi kastas in i en ny vecka med en MÅNDAG?! Så hårt. Varför kan vi inte bara få börja lite mjukt med typ en torsdag? När jag blir president/drottning/chef över världen så ska jag få ordning på det här. Men tills dess så får vi ha det såhär. Tydligen. 

I vilket fall som helst så har det varit en bra måndag! Man har verkligen gjort sig förtjänt av sin lön om man säger så. Många som passar på att komma förbi oss såhär under sin ledighet/barnens sportlov. På tal om det - knappt grisar alla är som bombar facebook med semesterbilder nu från båda varmt och kallt! Gött det här att leva genom andra. Mycket billigt!

Jahapp, annars då? Jobbade i civilkläder idag. Mycket festligt! Man känner sig som en liten chef när man går runt där i annat än jobbkläder. Varför jag gör det? För att jag FRÖÖÖÖS IHJÄÄÄL imorse och kunde bara inte tänka mig att hoppa ur kläderna och dyka ner i kalla jobbkläder direkt efter. ICKE, sa jag, och gick raka vägen upp med kofta och pants. Japp! Så bara! Mycket skönt. Och tids-sparande gillas alltid.
På tal om att spara tid så är det ju inte något som skånetrafiken ska ha skulden för. Jajajaja, det är säkert jättejobbigt att köra ett tåg och hålla reda på alla spår etc, men SKIT I DET DÅ OM DET SKA VARA SÅ JÄVLA SVÅRT, SKÅNETRAFIKEN. Bara lägg ner det så slipper vi alla så mycket ilska. Tack på förhand.


För att sammanfatta lördagen så kommer här en bild på den vackra, pigga och framförallt FÖRFÖRANDE svenska naturen som slog mot mig när jag tog tåget till mami och papi i lördags morse. 


Jag själv glänste ifatt med banan-naturen. 

Sen åkte vi med en förkyld skrutti och kollade på innebandy.

Sen har jag så klart hunnit att hänga med denna luddbollen.
Som förövrigt fick typ en stroke i lördags och STÄLLDE sig i min tallrik med taco?
Han sprang rakt in - hoppade upp i soffan - STÄLLDE sig med frambenen i den och käkade sönder.
Helt sjukt då han aldrig gjort något sånt innan. Hur arg en tjock och hungrig jag blev som fick slänga en hel taco?
EEEEEEEEEEEEEEh, på en skala från atombomb till psykbryt skulle jag säga att jag landade på en stabil atombomb. Fan, katten. 

Men här var allt frid och fröjd igen! 


Den här bilden är inte från helgen utan från idag.
Vill mest bara uppmärksamma hur tacksam jag är gentemot kaffe.
I love you, köffe.
Ser ni att jag hade samma tröja under måndagen som jag hade i lördags?
Pin! 

fredag 13 februari 2015

Fredagskväll

Freeeeeeeeeeeeeedag! Wuhuuuuuuhuhuhuhuhuhuuhuhuhuhuh. Står ni och liksom dansar i pågatågen? Kastar med håret fram och tillbaka och fram och tillbaka samtidigt som ni skriker ´´YAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAS BITCH, YAAAAAAAAAAAS´´ för att sedan avsluta med att springa genom hela tåget och köra en high-five våg?  I sånna fall är ni snäppet gladare än mig för helgen. Men bara ETT snäpp! 
 
Jag har en riktig myshelg framför mig! Just nu så sitter vi på IKEA och käkar. Köttbullar som man hade kunnat sälja sin sjääääääääääl för. Typ. 
Det hade blivit ett sånt köp där ångesten kommer krypande 5 minuter efter. Men dom där första minuterna! Värt! Just idag så betalade jag som tur är i vanliga svennebana-pesetas (pecetas? pesetas? katt?). 
 
Vi ska sitta här och tjocka oss lite till och sen blir det biomys. Allt med min favorit i heeeeeeeeelaste världen! 
Jag funderar dock på att springa inom ljus-avdelningen innan vi drar... Jag har någon sjuk fetisch för ljus. Hade jag varit i lyxfällan så hade en punkt på fullmakten utan tvek varit ´´sluta att köpa absurda mängder ljus´´. Men men, man får ju alltid något fint efter veckan med lyxfällan så jag kör på! 
 
Nä. Om man skulle rulla vidare. 
Livet är rätt så nice, precis som vanligt. : ) 
 
Hoppas att ni får en grym kväll! 

torsdag 12 februari 2015

Spurtar i måååååååååååååål

Alltså förra veckan så var jag något så KATASTROFALT effektiv! I positiv bemärkelse. Yeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeah, jag är så SJUKT effektiv och duktig, kände jag hela förra veckan. Yeah, YEAH, YEEEEÄÄÄÄHÄHÄHÄH. 
Så här i efterhand så misstänker jag starkt att jag liksom tömde effektivitets-kontot förra veckan. Det är precis som att jag lyckades tömma hela denna veckans... Effektivitet? Energi? Jag vet inte, men vad jag försöker komma fram till att denna veckan så är allt väldigt tungt. Att komma upp, att somna (förutom i måndags då jag hade en GULD-natt med typ 11h sömn), att vakna, att gå, att stå, att tänka, att tvätta. Att allt. Allt är tungt och går långsamt. Väldigt mycket går rätt så dåligt också, lite fel sådär överallt känns det som att det har blivit. 
 
Men nu börjar jag komma på fötterna igen! Wuhuuuuuu! Bättre sent än aldrig eller något. 
Tror att det vände igår, ungefär samtidigt som jag grät krokodiltårar över mitt försenade tåg och kommer över ett inlägg från en cancersjuk som skriver från sitt hospice att han är så ledsen för att han aldrig mer kommer att missa en buss. Aaaaaaaaaaaaaaaaaa, tjäna käftsmällen. Så där fick jag så jag fes och sen kändes liksom allt väldigt tacksamt. Att man ska behöva påminnas om sånt för att inse (återigen) hur små ens problem är.
 
Idag då?! Ja idag så fick jag skjuts av finfinfinfin kollega till tåget och fick komma hem en timme tidigare än planerat! WUHU! Nu är det en massa saker som ska bockas av. Tvätt, sortering, städning, dusch, mat och planering inför imorgon! Måste välja vilken bio vi ska på och vart vi ska innan. Rätt så lyxigt problem tycker jag! 
 
Hoppas att ni har haft en bättre start på veckan än vad jag har haft och jag hoppas att den avslutas lika bra som min ser ut att göra! 

söndag 8 februari 2015

Favorit i repris; min helg i kassa mobilbilder!



I fredags så skulle jag egentligen sluta tidigt och hade därför ingen lunch med mig. Men det blev ändrade planer så nödlösningen blev celsius! 2 stycken. Roligt då jag inte tog kaffe för att ''koffein-kicken är så obehaglig''. Haha tjäääääääääna. 2 celsius senare och jag hade med glädje spolat tillbaka tiden och druckit en kanna kaffe istället. 

Trots koffein-koma hann jag dessutom vara tacksam över våra arbetskläder. Som att jobba i mjukiskläder.
Tjäääääääääääääääääääääääna.

Sen tog mami och jag en dotter-mamilur-kväll i fredags!
Vi åkte till Landskrona och hann med kinabuffée (DOG), museum OCH att kolla i affärer.
Mysmysmyselimys. Kände mig väldigt kultiverad i slutet av dagen. Tills det att jag kollade på mina bilder och såg att detta var den enda bilden jag sparat ner på hela dagen. Och skrattade. Igen. 

I lördags kom Lina hem från fjärran så det, och pappas födelsedag sen några veckor tillbaka, firade vi med frukostbuffé på Hotel Marina Plaza i Helsingborg.
Som vanligt så blev jag helt besatt av hur vacker Helsingborg ÄR. Det är ju som ett skämt. 

Men sen hade jag inte tid att bry mig om det mer för hela min värld förändrades när jag åt det här.
Choco Pops, mjölk och bananchips. Jag. Svimmade.
Alltså, ni fattar inte hur gott det var. Helt SJUKT. HELT SJUKT.
Om jag någon gång gifter mig så ska detta vara förrätt, huvudrätt och efterrätt. 

Sen blev det kväll och vi skulle handla något gott att äta inför melodifestivalen (som dessutom var katastrofal?). Det blev, tro det eller ej, inte ett paket med rackebajsare. Hur kan man ens sälja det? Eller tillverka det för den delen?
Hade så gärna velat se en Stockholmare komma in på Kvantum i Klippan och på den finaste stockholmskan säga ''raaaaacke.... racke-bajsare?''.
Som om vi skåningar inte sågs som miffon innan liksom. 

Idag har jag åkt tur&retur till Växjö! Mitt största problem var att McDonald's inte serverade frukost, att jag inte visste vart jag skulle göra av mina ben och att jag stavade McDonald's ''MACDONALDS'' när jag desperat försökte googla fram närmsta restaurang och inte förstod vad problemet var.
Med andra ord så höll jag klassen uppe även idag.  

Men som vanligt löser sig det mesta och just idag så löste det sig genom att vi trillade in på YTTERLIGARE en hotellfrulle! 2 på en och samma helg. Jag har nu ont upp i hela revbensregionen och ner i magen. And still - så värt. 

Sen vart vi och spatserade runt på öppet hus där man fick åka polisbil om man ville. ''Häftigt!'' sa småungarna och åkte flera varv med sina små overaller och på tok för stora glasögon.
Med tanke på att jag är rädd för 3 saker i världen, varav nr 2 är just polisen så hade denna lilla nöjestur blivit ett så djupt trauma för mig att dom hade fått öva både på krishantering och första hjälpen. 



torsdag 5 februari 2015

Att stå på huet

I morse så vart jag sen till tåget. Alltså, på riktigt sen. Inte jag-tror-att-jag-ska-missa-tåget-men-det-hela-slutar-med-att-jag-är-10-minuter-för-tidigt-sen. Detta var mer SPRING-FETTO-SPRING-sen. 
Så ut från dörren kutar jag, och sen så kommer jag inte längre för marken försvinner liksom under mina fötter. 

Japp. På ungefär 2 sekunder så hinner jag stå på huvudet. ''ståe på huet'', som vi säger här i skåne. Och det gjorde ont. Jag ser framför mig hur jag liksom kommer ut från dörren, sätter foten på första steget och sen liksom flyger båda benen framför mig och jag dunsar det något så jävulskt på GUMPEN. Ont gjorde det och egentligen så ville jag ligga kvar, garva och sen ringa Elin och så hade vi garvat båda två. Jättelänge! Men nej, idag hade jag bråttom så det var bara att garva lite för mig själv för att sedan kuta vidare. Som 2 chefer gled jag och tåget in på stationen samtidigt. Slutet gott, allting gott. 

Tills det att jag kom hem igen. Wuhuuuuuuuuuuuu, tänker jag när jag stänger dörren, jag överlevde en polar-vandring i 50 minus! Nu ska jag käka det där äggeeeeeeeeet, YEEEEÄÄÄ-ÄÄÄH! 
Livet kändes gött liksom. När jag står på huk och knyter upp skorna så ser jag något i ögonvrån.
Ni vet när man tänker ''haha, det KAN INTE vara en spindel i alla fall, det är way för stort''. Och så är det just det - en mutant spindel från australiens djupaste djungel, som på något vis hittat hem till JUST DIG. Antagligen väntar den bara på att du ska somna så att den kan krypa fram och tillbaka på ditt ansikte med sina äckliga spindel-ben.
Så jag kollar på den. Jag liksom sitter där och tänker att HUR ska det gå NU då. Tänker att fan, det är nu dom vinner, spindeljävlarna. Men så liksom ger jag upp istället, tänker på ägget och går upp för trappan. Och där står hon - min hjälte! Johanna kutar ner och jag hör dammsugaren fräääääääääsa, sen kommer hon upp och säger ''ja'' när jag frågar ''fick du den eller!?''. Klumpen i magen släppte. Tills jag insåg att dammsugaren som hon använt står nere hos mig och att det är nemas problemas att ta sig ur den för en spindel som kommer från de djupaste djunglar. 

JAJA. Vad ska man göra? Är livet inte värre än att man blir uppäten av en spindel så får man nog endån vara tacksam. 

Jaha, annars då? Jag går på något som heter Natural Cycles (ska skriva mer om det i ett eget inlägg) som i korta dra är ett preventivmedel utan hormoner/stavar/spiraler eller annat trams. I vilket fall som helst så ser man, men hjälp av deras app, lite vad som händer i/med kroppen från dag till dag. Detta tycker Danne är något så katastrofalt äckligt. Jag med egentligen men jag garvar åt det mest för att han tycker att det är så äckligt. Så jag uppdaterar honom lite då och då med vad som händer. Det har liksom blivit lite av en sport. Såhär såg det tex ut imorse; 


Är det ungefär här gränsen går för vad man lägger ut och inte lägger ut i sin blogg? Antagligen! Nä, nu släpper jag det här innan det spårar och ger mig istället ner och brottas med australiens spindelutbud. 

onsdag 4 februari 2015

Världscancerdagen och Ung Cancers nya kollektion

Även idag vart en mycket bra dag! Eller ja, tills för en liten stund när jag kom in efter en promenix med den stackars hunden som är klädd i det mesta. Han bestämde sig för att dra till med en bajs-cirkus idag. Kanske som hämnd för alla kläder? Bajs-cirkus slår ju aldrig fel och jag hann precis stoppa honom innan han gjorde sin sedvanliga efter-promme-cirkus i min säng/på mina mattor där han springer runt, runt, runt. Lite golligt annars, inte alls lika golligt när det liksom hänger poop i hela pälsen. Bajs och päls överallt. Jag ska sluta nu märker jag. 

I vilket fall som helst - in i duschen med honom, men såklart inte innan han har hunnit morra och trycka sig mot väggen. Blev så klart svinrädd som vanligt. Naaaaaaaaaaaaaat. ''Vem tror du att du är?'' sa jag till honom och hivade in honom i duschen som har en jätte hög kant, och så vart han fast, den lilla bajs-cirkus-katten. I didn't choose the thug life, the thugh life chose me. 

Tro det eller ej, men det var inte för att dela med mig om bajs-cirkusen som jag startade upp datorn ikväll!

Utan det är för att det inte är en vanlig dag idag.
Idag är det världscancerdagen och med det så vill jag att vi alla säger ett extra FUCK CANCER idag.

Dagen till ära så har den fantastiska föreningen Ung Cancer släppt lite nya produkter! Alla sett fett nice ut och jag rekommenderar er verkligen att beställa hem lite saker! Jag kan tyvärr inte uttala mig om det som släpptes idag, men mina personliga favoriter är deras hoods (jag har en sån här) och bärkassar (fick denna snygga av E i julklapp)! Fett bra kvalitet och riktigt, riktigt snygga! Sen slår så klart aldrig armbanden fel. Ni vet om att man kan åka och hjälpa dom att pärla va? Dom släpper nya datum kontinuerligt, och det är jätte roligt att få vara med! En mysig förmiddag för en bra grej helt enkelt. Jag brukar pärla i Malmö! 



Känner man, mot all förmodan, att man inte hittar något som passar en i shoppen, så kan man alltid helt enkelt bara skänka pengar. Kolla i menyn till vänster, långt ner.  




tisdag 3 februari 2015

Tack för kaffet, tisdag!

Hopp i min lilla låda vilken bra dag jag har haft idag! Inte för att det har hänt något speciellt precis. Alls. Över huvud taget. Alltså, inte alls. Men den har varit fett mysig av någon mystisk anledning!
Kan ha och göra med att det har rullat på bra på jobb hittills denna veckan! Måndag och tisdag brukar vara som galnast när det kommer till flödet av folk, men denna veckan har det varit rätt så lugnt! Tror att det har med vädret att göra. Japp! 

Så ja, myselipys på det och sen så myste jag vidare på bussen/knutan/tåget där jag lyssnade klart på Ken Ring's bok som jag skrev om igår. Vilket ni så klart vet eftersom att ni är trogna följare. Alltså, vilken bok det handlar om, inte att jag lyssna på den under tiden som jag pendlade. Lite privacy får vi endån ha mellan oss. Boken slutade fantastiskt bra! På riktigt. Myyyyyyyyyyycket bra, vettigt, viktigt och framförallt fint slut. Hurra Ken, hurra! 
Nu har jag laddat ner någon annan bok som jag tänkte börja med imorgon, men den lär inte alls vara lika bra. Det är någon thriller. Som om jag inte är rädd nog när jag kutar fram i mörkret 6;15. Jaja, det blir bra. 

Och SOM OM livet inte vart mysigt nog där så åkte jag hem, kramade liten skrutt och gav mig sedan ut på en promenix med luddbollen. Jag hittade hans låda med kläder igår och tappade det fullständigt. Ungefär såhär slutade det; 

Kolla på honom! Så sjukt omedveten om vad som komma skall med sin lilla man
(alltså som i lejon-man, inte som i hans mans-saker) all over the place.
Men ni ser också, precis som jag, att han verkligen INTE är promme-säker!
Här däremot så är han totalt promme-säker! En tröja för att det är svinigt kallt och jag önskar att någon satt på min en extra tröja, och sen en reflexväst eftersom att jag är en av dom bilförarna som predikar om hur svårt det är att se något i mörkret.  Och för att den var jätte gollig. 

måndag 2 februari 2015

Ken Ring, Livet

Ibland så när jag står där på stationen 06;25 så är jag något så katastrofalt sugen på att köpa tillbaka min gamla bil som såldes under tiden som jag bodde i USA. Fast det hade egentligen inte behövt vara just den. Som tex imorse. Då hade jag utan tvek kunnat köpa på mig en range rover årsmodell 15 eller en bentley årsmodell 2040. Vad som helst bara för att slippa stå där och frysa mina kulor av mig. Nu är jag ju tjej och äger inte just sådana kulor som jag menar i denna text, så då kanske ni får en uppfattning om hur kallt det var.

Kära skånetrafiken. Jag förstår att ni vaknade imorse och fullständigt flög av era små tågstolar när ni såg att det var snö ute. Man kan säga att ni inte alls höll i era små hattar, och dom flög så himla, himla långt bort. Just av chocken av att snön var här.
För att göra en annan jämförelse så kan man säga att ni ropade hej innan båten gått i hamn, när ni trodde att vintern var över. Ja, jag blir osäker på hur det egentligen gick till, men jag förstår att ni blev något så jävulskt överraskade imorse när snön var här.

För annars finns det ingen anledning till att jag stod och frösfrösfrös en kvart längre imorse än jag gör alla andra morgnar. Det skulle inte heller finnas någon anledning till att jag sedan fick stå en kvart till i Ramlösa eftersom att jag missat min anknytning. Och hade inte ni blivit så totalt överrumplade så skulle jag absolut inte behövt frusta mig fram som en liten arg elefant 20 minuter försenad till jobb. Inte heller skulle jag behöva stå som en packad sill på vägen hem, eftersom att tidigare avgångar blivit avbokade.

Fast tro det eller ej, skånetrafiken, inte är jag arg för det, (imorse var jag lite - precis innan kulorna trillade av) för jag var fullt upptagen med att lyssna på Ken Ring!

Japp! Storytel är min nya drog och Ken Ring's självbiografi vart först ut efter att ha lyssnat på hans intervju i Värvet någon dag tidigare. Vad jag tycker?

Ken imponerar med att vara fett ärlig, och framförallt så kan han verkligen föra sig i tal. Däremot så gör han mig något så in i helvetes förbannad. Fan, Ken! Varför kunde du bara inte ta det lite jävla lugnt någon gång?! Var gång man tror att det löser sig, så snortas det något kilo och allt blir skit, innan det löser sig igen.
Att han inte uppskattar (läs: avgudar) eminem lika mycket som mig vägs upp mot att han avslöjar en hel del om Sveriges hiphopelit. Tror bla inte att Petter skulle gå genom eld för att få tag i ett ex. Han hade nog hellre kastat in alla ex i en eld istället faktiskt.

Jag ger Ken's bok 4 utav 5 toasters! Den sista toastern får han inte då det är min principsak att vara emot narkotika. Som den lilla gnällkärring jag är.

Tack, Ken, för att du gör att jag överlever pendlingen!


söndag 1 februari 2015

Min helg i kassa mobilbilder

Jobbade min sista timme för denna veckan i civil-kläder. Mycket mystisk sak att göra!
Kändes som att jag var någon sorts chef. Satte nycklarna sådär chefigt i bakfickan.
Kändes som det enda rätta. 

Sen vart det dags för after work med världen bästa kollegor!
2 mojitos, 1 cider och lite mat senare så trillade en tröttis Frida hem.

Hem och mös bla med denna lilla katten. 

Under lördagen så åkte vi hem till mamma och pappa. Åt upp deras mat, sov lite i soffan och var allmänt barn-på-besök:ig. Det bästa som finns!
Fick med oss Elin hem och bortskämd som jag är så fick jag ett nytt Netflix-inlogg av henne.
Tjäääääääääääääääna, sa vi och startade ett film-maraton.
Som varade i ungefär 1,5 filmer. Sen var popcornen slut och vi däckade lagom till 22-slaget.
För att koppla något som helst till detta så var jag och Rozz ute i snön imorse!
Jag är EN JÄVEL på att hålla en röd tråd. 


Idag snoffsade vi till det ordentligt och åt middag inne i Helsingborg för att sedan fika i norra hamnen.
Viktigt att inte svälta ihjäl! 
För att kriga vidare mot svälten som sker i mitt liv så åkte vi sedan hem och hade storkok.
Nu får jag inte plats med mer i frysen.
Måste alltså äta undan lite! Jaja, får väl offra mig!

Idag fick jag även en spis installerad! Så sjukt nöjd!
Sååååååååå mysigt. MysmysmysellimyselliiiiiiMYYYYYSCH. 

Jag vill gärna dela med mig av det faktum att mina tulpaner nu har stått en vecka!
ALLTSÅ, en HEL vecka! Jag är så nöjd. Vi snackar om tjejen som dödat kaktusar.
Jag är en trädgårsmästare. Minst.