Jag önskar att alla kunde få ha varsin Elin i sitt liv. En bästa vän som alltid får en att må bra.
Som hjälper en att hålla fötterna på jorden.
Som får en att känna sig som hemma fast man sitter i ett helt annat land och känner sig som världens minsta tjej.
Som får en att vara stolt över sig själv!
Som skrattar åt ens kassa skämt och drar minst lika kassa skämt tillbaka.
Som hjälper en att hålla fötterna på jorden.
Som får en att känna sig som hemma fast man sitter i ett helt annat land och känner sig som världens minsta tjej.
Som får en att vara stolt över sig själv!
Som skrattar åt ens kassa skämt och drar minst lika kassa skämt tillbaka.
En vars sarkasm man fortfarande tar på allvar ibland och sen blir mobbad för att man gjorde så i minst 1 år.
En som svarar sin kompis mamma att ''allt är lugnt'', trots att man själv är så full att man dragit igång huslarmet kl 3 på morgonen.
En som man har så pass många internskämt med att det stör andra.
En som man vet alltid, ALLTID finns där. Inte bara då och nu, utan för alltid.
En som vill vara vän med mig trots att jag fram tills förra veckan trodde att ändå stavades endå.
Och trots att jag fortfarande är rätt så förvirrad på den punkten.
Och trots att jag fortfarande är rätt så förvirrad på den punkten.
Och fast jag alltid glömmer allting. Och trots att jag aldrig har någon mat hemma.
TACK Elin, för att du finns.
Nu kommer klyschornas klyscha, men det är helt sant;
utan Elin - ingen Frida!
utan Elin - ingen Frida!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar