Nytt trauma bakom varje hörn

Knappt kul hur omväxlande livet kan vara ibland! Ena dagen kan man vakna i Sverige och somna i Grekland (förhoppningsvis planerat) eller så kan det blir som igår; man tror att allt är frid och fröjd TILLS man blir UPPÄTEN av en spindel!

Det var just vad som hände igår! HJÄLP, skriker ni rakt ut! ÄR DU OKI, FRIDA? fortsätter ni skrika innan jag hinner skriva att det är OK - jag överlevde. Även om det vart på håret. 

Såhär gick det till i tre (mycket) förkortade steg; 

1. Såg på jordskott (varför vet jag inte) (mycket mystisk serie) (förstår ingenting nämligen) (()) och gick sedan ner i min lilla grotta. 

2. Ser något i ögonvrån och tänker ''höh, ja inte är det en spindel i alla fall. Snarare en 3-årig människo-bebis med tanke på storleken''. 

3. Vänder mig om och ser att det är en spindel. THE spindel. Spindlarnas urmoder. Kungen över Australiens regnskogar/djunglar/vad-där-nu-än-är. Här ställde jag mig i fosterställning på ett ben och kände hur jag hade minst 3000 spindlar i tröjan.

(det räckte inte med 3 steg)

4. Jag dog. 

5. Jag panik-smsade Johanna samtidigt som jag såg hur spindeln klättrade/marscherade mot fönstret och FÖRSVANN. 

6. Johanna kom ner och gick in i överlevnads-mode vilket resulterade i att hon tog ner allt från fönsterkarmen tills det att hon hittade spindeln aka ponnyn och fångade den i ett glas. Sa jag att det fick bli glaset eftersom att hon inte kunde dammsuga upp den????????????????????????????????????? FÖR ATT DEN VAR SÅ ENORM. Det är sant. 

7. Jag fick och la mig. Med linser, hoodie och absolut NOLL förväntningar på att överleva natten. 

Mot alla odds så sitter jag dock här nu, så things went better then expected så att säga! Fint! Kanske tar ut linserna ikväll. Vi får se. 

Hann ta en bild på spindeln i fråga innan vi (Johanna) spolade ner den.